Restaurangindex 2018: Dessa restaurangtyper går det sämst och bäst för

RESTAURANGINDEX 2018
Det är ingen hemlighet att svenskar väljer att äta ute allt mer och mer, för varje år som går. Något som syns märkvärt i försäljningen för olika restaurangtyper.

Enligt SCBs Restaurangindex från mars 2018, ökade sektorns totala omsättning med 6,0 procent i mars vilket resulterat i en volymökning på 2,6 procent. Vi har listat vilka restaurangtyper som tappar respektive ökar den senaste tiden.

Restaurangindex 2018
Den högsta utvecklingen hittills under 2018 har kategorin trafiknära restauranger haft. Utvecklingen i försäljningsvolym för denna kategori har varit 8,1 procent hittills i år. Hotellens restaurangförsäljning är den kategori som har den svagaste utvecklingen under 2018, med -5,5 procent. Tabell: SCB
Restaurangindex 2018 – Middags – och lunchrestauranger växer

Bland de olika typer av restaurangverksamheter, har lunch- och middagsrestaurangerna bäst resultat. De ökade sin volymomsättning med 7,5 procent och tätt därinpå snabbmatsrestaurangerna som ökade med 5,4 procent.

RESTAURANGINDEX 2018
Foto: SCB

Personalrestauranger tappar mest

Tyvvär följer personalrestauranger fortfarande den negativa trenden och fortsätter att tappa. Volymomsättningen minskade med 8,3 procent. Personalrestaurangerna är däremot inte ensamma om att tappa, även pubar, barer och hotellens restaurangförsäljning har minskat med 6,8 respektive 4,6 procent.

Win-win för trafiknära restauranger

Under året fram tills nu har de trafiknära restaurangerna haft den bästa utvecklingen med 8,1 procent och en utveckling under mars med 3,2 procent.

Definition av restaurangtyper enligt SCB:

Hotellrestauranger – Restaurangverksamhet som bedrivs på hotell eller konferensanläggning eller i samband med annat boende.

Kaféer/konditorier – Kaféverksamhet i alla former med begränsad matservering. ”Specialister” på kaffe. Har oftast inget serveringstillstånd för alkohol.

Snabbmat – Kännetecknas av snabb service och tillgänglighet. ”Take away” är vanligt förekommande. Har oftast inget serveringstillstånd för alkohol. Exempel på företag är hamburgerkedjor, gatukök och salladsbarer.

Lunch- och kvällsrestauranger – Traditionella restauranger med bordsservering, gourmetkrogar, kvarterskrogar, pizzerior etc.

Trafiknära restauranger – Alla typer av restauranger i anslutning till flygplatser, järnvägar, båttrafik och landsvägar där stora flöden av restaurangbesökare förekommer. I den här gruppen finns även restauranger i anslutning till mässor, djurparker och idrottsanläggningar. Även restauranger för separata evenemang och cateringverksamhet ingår.

Nöjesrestauranger, pubar och barer – Verksamhetens fokus är på drycker men mat serveras också. En mötesplats där man stannar sent. Exempel på verksamhet är pubar, barer, sportbarer, nöjeskrogar, och nattklubbar.

Personalrestauranger – Personal- eller företagsrestauranger som bedriver restaurangverksamhet ofta på uppdrag, och inte sällan med begränsat öppethållande. Här finns särskild branschkod för drift av personalmatsalar. Exempel på företag är personalrestaurangföretagens verksamhet som bedrivs på arbetsplatser med undantag av den offentliga sektorn.

Källor:
Visita, Dagligvaruleverantörernas Förbund, Svensk Cater och Statistiska centralbyrån.